Med hänsyn till älgjägarna, och lite egenintresse inför ev tävling, blev det idag spårträning på Alvaret. Trots årstiden och söndageftermiddag, verkade det vara ett populärt tillhåll.. det var gott om folk utmed vägen (och även i spåren märkte vi sen..) Jag traskade ut ett spår på 850 m till Enza (som hon inte utnyttjade till fullo sedan utan valde att rationalisera ner lite
) och Anna gick ut till Vegas (runt 800 m.. vilket han valde att förlänga lite
) Sen blev det lite väntetid medan spåren fick ligga till sig.
Vegas hade svårt att fästa i början, han valde dock rätt håll, men åt rätt håll var det en liten sjö, som han positivt nog inte tvekade att vada igenom. När han väl fäst i spåret fick han en pinne nästan direkt, bra kvitto för både honom och mig! Sen tycker jag han spårade riktigt bra, både på gräset, stenhällarna och i vattenpölarna. Märktes att han uppskattade omväxlingen faktiskt. Efter 4:e pinnen hände dock något och vi hamnade vid sidan om spåret men vi gick neråt och arbetade oss sedan tillbaka åt rätt håll. När vi stod framför en färist ringde jag en vän (Anna) och frågade lite hur hon gått, och under tiden jag pratade visade V tydligt att han ville spåra iväg åt vänster (Emma som stod bakom läste det tydlig, medan jag kände det i linan). Vi hade således hamnat mitt i vinkeln. Missade slutapporten, men hittade maten – så det blev ett bra slut ändå.
Min teori är att vi hamnade i ett annat spår (såg färsk hundskit och Anna hade sett snitslar när hon gick ut spåret) och att han tog det ner till färisten för de hade också gått dit, och väl där kom vi på Annas spår igen. Slutet gott allting gott
Kul att se hur Vegas struntade i koskit, stora vattenpölar och enrisunderlag och spårade på med bra intensitet. Nyttig spårträning, behöver nog få in ngt pass till innan ev tävling. Spåret blev 1400 m, men då var ju sista benet lite ”hitte-på”.. men dock höll vi ju på i 1400 m, så det blev bra uthållighetsträning.
