Haft en liten downperiod i träningen, men nu börjar det kännas ganska kul igen. Åkte upp till klubben i tid för att hinna med ett litet lydnadspass innan vår planerade markeringsträning. Började med en ruta. Tyvärr var det lite mörkt, så Vegas uppfattade inte konerna riktigt. Men han sprang glatt ut iaf och hamnade lite till vänster. Eftersom jag planterat en boll där, kunde jag stanna honom och så gick han in i rutan. Gjorde även rutans övriga delmoment. Körde sen ett par gå-sakta genom gruppen (konerna). Det momentet har nog vilat sig i form, för han gick sakta och fint, iofs med lina. Sen delade vi upp momentet hopp-apport, och där får jag nog säga att alla bitarna ser fina ut. Kastar dock inte över apportbocken utan går över med den… minimerar mina eventuella felkast.. En liten vittring också, med en pinne.. Här har tugget kraftigt infunnit sig, hade ju inget sånt innan
Svår ekvation – jag låter honom tugga på pinnarna i spåret, vill absolut inte in och greja där utan är glad för pinnintresset. Men samma förb*** pinnar i vittringen får man absolut inte tugga på.. Inkonsekvent matte??? Lösning?
Sen körde jag fyra markeringar med lösrulle. Bestämde mig för att vara knäpptyst och gå framåt på ”stigen” och låta honom komma på själv att hitta mig där. Det funkade väldigt bra, det sista skicket var otroligt vackert och helt enligt skolboken 
Avslutade med lite fika med ”oss-som-tränar-på tisdagar”. Trevligt initiativ.
Väl hemma och efter lite vila, körde vi ett inomhuspass med klicker och husses nyinköpta Kalmarkorv. Så god att man t o m ganska gärna tog metallapporten i munnen. Tränade även lite håll fint i pinnen med vittringsapporten. Det var faktiskt allt för idag.
Tuggpinnar?
