Idag har Vegas den vilde vaknat till liv igen. Han har känt doften (inte ens träffat personligen) av Zota, och nu tror han att han är den enda hanen på jorden, och han måste absolut finnas tillgänglig för Zota när hon nu är parningsredo. Han ligger inne på helspänn, och han som vanligen inte har så bråttom eller är så villig på att föja med ut, smiter ut genom ytterdörren för att vara säker på att få följa med, ligger och piper och följer efter vart jag än går… pucko.
Efter jobbet hade Anna fixat asfaltsspår till hundarna, så det var bara att åka ut till parkeringen och ta dem, service va! Första spåret var ett ”bebisspår” med lite synretning i början och ingen liggtid, och där flaxande och vimsade han mest. Nästa spår hade legat ett tag, var kanske 100 m och med en vinkel. Här spårade han riktigt bra, och för första gången kändes det faktiskt som att han fattade.. Han spårade i kärnan, och i vinkeln sökte han sig tillbaka till kärnan, och det syntes tydligt när han var rätt. Vegas är väldigt glupsk på markeringstussarna, tror de ska ätas upp, så det gäller att vara snabbt framme med korven. På vägen hem stannade vi på klubben och körde budföringar med alla hundarna. Det var här kåtbocken hittade Zotas kissfläck och sen var han lost i space och hjärnlös..
Själv har jag varit på gymmet och tränat rygg o biceps, och efter det tänkte jag att ont ska med ont fördrivas och tog Vegas på en cykelrunda för att fördriva alla syndiga tankar. Hoppas det hjälper.
Imorgon valpkurs och förhoppningsvis lite markeringsövningar innan dess.